Coming back for more

Emma väckte mig för tjugo minuter och sa att klockan var halv.
Jag föll på att dö, bussen går tjugo i.
Stressade upp, sminkade mig snabbt, satte upp håret, kollade på klockan.
Tjugo i sju.
En hel jävla timme kvar tills bussen går!
Är lite små sur på Emma nu. Varför väkte hon mig SÅ tidigt...?

Ska iaf fixa håret lite nu när jag hinner och sen blir det
nationella i engelska, är läs och hör delen idag.

Pusss



Jag saknar dagarna i Skogså med min söta ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0