Nu är det så att jag har inte pratat med dig på mer än en vecka. Det känns konstigt. Men jag har sjukt dåligt samvete för vad jag sa till dig, ävens fast det inte var mitt fel. Planen funkade inte. Trodde faktiskt att en liten del av dig skulle bli glad för att jag var ärlig. Ville aldrig såra dig, om det nu är det jag har gjort.
Jag tycker om dig så otroligt mycket. Och jag vet att jag gjorde en sak jag inte borde ha gjort. Men helt seriöst, man blir helt knäpp när man är kär och gör saker som till och med förvånar en själv.

Du sa att du aldrig kunde såra någon eller vara dum mot någon. Men har du tänkt på allt du sa till mig ?
Även fast allt du sa var så otroligt snälla saker så gjorde det så ont att höra det.
Även fast det var allt jag ville höra, så gjorde det ont.
Alla signaler du gav, jag trodde du var kär. Eller jag visste att du var det. Fast inte i mig.
Men du gav liksom dubbla signaler. Hur ska jag veta  ?
Förklara, Hur ska jag veta  ? ..

Du har mitt nummer, vad väntar du på ?